I'm back but I flew to Belgium ...
I'm back from Chamonix.
Äntligen har jag fått träffa mina vänner igen, huruvida det var bra eller inte kan jag inte riktigt bestämma mig för.
De hade diskuterat mitt utseende och kommit fram till att en permanent vore det bästa för mig, om jag ville uppnå total lycka.
Jag gick till frisören och sa "Jag vill ha en permanent". Det är ju ändå bara hår, tänkte jag.
Numera vänder sig folk om på gatan och undrar vafan jag har en könssjukdom på huvudet för. James kommer om två veckor. Aah, vad underbart allt är.
För tillfället befinner jag mig i Belgien för att titta på skolor samt hus. Eftersom jag bara har gått två år på gymnasiet verkade det vara en bra idé att slutföra min gymnasiala utbildning i Belgien. Den skandinaviska skolan var ett big jävla fiasko. Töntiga 08:or som bytte om inför varje måltid med backslick och gucci-glasögonen i högsta hugg. Skolan var fantastiskt vackert belägen med otrolig natur och internatet var i ett otroligt vackert slott(!). Bara en sådan grej gör att man blir sugen. Lärarna verkade jättebra men eleverna.... Jag kommer aldrig i mitt liv klara av att vara nära sådana pretto-människor i mer än en vecka, än mindre ett helt år.
Alla var väldigt trevliga, men när de mobbade sprang efter de populära och sa "Gud, jag älskar dina skor", eller när dem slängde mat på varandra, eller när dem pekade på folk 5 meter längre bort och sa "Guuuuud, vad pinsam hon var på festen igår", eller pratade om alla intriger som ägde rum på slottet ville jag bara spy upp all min mat ner i halsen på var och en av dem. Bara för att markera att jag var äcklad....
IB vill jag inte gå för då måste jag göra två år i stället för ett. No fuckin way.
Så det verkar som om det inte blir ngt tredje år för mig. Mina föräldrar pratar om att jag ska jobba i stället och skaffa mig en utbildning genom det. OKEJ. Sounds great to me. Så länge jag inte behöver sätta mig bakom en skolbänk med inkompetenta lärare (jag tänker mig Ann-Margret, Martin Martinez (som förvisso kan vara rätt inspirerande), Lars Karlsson m.m) så känns det rätt okej.
Dock måste jag säga att mitt liv känns ganska så tumult-artat och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.
NU PALLAR JAG INTE MER FÖR NU SKA JAG KOLLA PÅ EN JÄTTESPÄNNANDE DOKU-SÅPA SOM ÄR DUBBAD TILL FRANSKA!!!
Jag ska sluta röka...!
Countdown
Sitter just nu på ett café med en (håll i hatten) cappuccino bredvid mig. Det är min andra. Eller egentligen tredje för idag, men andra på detta stället. Ska senare möta upp min sex-fixerade rumskompis (hon är INTE min kompis) för en fjärde cappuccino och lite småprat. Kanske om sex. Det är ju det enda vi har gemensamt egentligen. Eller ja, hon HAR sex och jag LYSSNAR på sex.
Två av mina bästa vänner har fyllt år (19 ha! Welcome to my world.. Sucks, doesn't it?) o tanken var från början att jag skulle hitta ngt fint i Paris, men så blev inte fallet. Jag vet inte riktigt om jag vågar förlita mig på Chamonix's utbud så jag får väl lämna det i Genève's händer.
Idag, som alla andra dagar i princip, är det strålande väder och jag vågar nog påstå att det är varmare här än i Sverige, trots att jag befinner mig i Alperna.
Häromdagen dog en kille i backen. Tydligen är det ganska vanligt här. Många försvinner i laviner och glaciär-sprickor. Jag kan tycka att det är lite onödigt att gå alltför nära en sådan spricka. Hur som helst, den här killen skulle göra ett ganska avancerat hopp men landade olyckligtvis på huvudet och dog omedelbart.
Imorgon blir min sista dag på skolan och det känns både tråkigt och fruktansvärt befriande.
Nåväl, snart hemma!!
à bientôt!
Min balkong. tjo ko
Greetings from Fuckfrance
Det går inte att ladda upp bilder i töntiga Chamonix's trådlösa nätverk.. Äh..
Sedan promenerade jag runt och försökte omvandla mitt humör till ngt mer positivt. Det gick inte. Jag ville skjuta ner varenda människa och jag vill slänga ut tomaterna ur sina lådor i affärerna. Men självklart gjorde jag inte det. Jag gick sammanbitet runt och kollade. I ren protest köpte jag havreflarn som hade en svensk flagga på förpackningen. Jag tänker fan inte beblanda mig med något annat.
Mitt tidigare inlägg var från halvåtta tiden och jag satt då o åt. Därefter var det flyg i 1h 40 min och sedan två timmars väntan i Genève, Schweiz på bussen som skulle ta mig till Chamonix. Just det ja, den tog två timmar också. Det var kallt och äckligt överallt och folk tittade konstigt på mig. Så när jag väl kom fram till Chamonix upptäckte jag att min mage kurrade förfärligt. Jag kom inte ut på restaurangen förrän 19. 12 timmar utan mat. Jag mår inte bra av sådant.
Och jag satt själv på den jävla restaurangen käkande pizza. Jag låtsades vara matkritiker så jag hade ett block som jag skrev i efter varje tugga. Det såg nog mycket propert ut. När jag sedan tänkte efter lite kom jag på att matkritiker kanske inte väljer cola som dryck. Fast å andra sidan, jag kan ju faktiskt ha haft ett alkoholmissbruk. Sånt måste de ju ta i beaktning.
Sitter här i sängen med TV:n på. Allt är dubbat. Antingen till franska eller tyska.. Intervjuer, låtar, filmer, serier. Allt. Rubbet. Det gör ont i mig. I 5 veckor ska jag titta på dubbad skit.
Imorgon börjar lektionerna och jag ryser redan. Och nu ska jag gå o lägga mig..
Greetings from Switzerland/France pt1
Näst sista dagen är snart förbi och ångesten bara väller över mig. Att behöva åka tillbaka till verkligheten och Svalöv igen får mig att vilja ta ett annat flyg än det som ska ta mig till Köpenhamn. Att behöva möta det jag lämnade efter mig igen gör mig illamående och nästintill gråtfärdig. Men jag vet, jag kan inte fly, jag kan bara göra det bättre.
Och tack gode gud för Isabella och Linn. Saknar er sjukligt mycket. Och Fanny, jag hoppas verkligen att jag får träffa dig snart. Saknar dig något enormt.
Tänk er att jag är i backen med glajjorna på cruisandes runt bland alla.
Gör några coola hopp och tricks. (ävenomdetintesynspåbildenmenförsök!)
Nåväl, de senaste dagarna i backarna har gått bra och t.o.m över förväntan. Jag önskar bara att idiotiska tanter och ungjävlar kunde sluta köra in i mig. OCH jag frågade faktiskt Matt om det var mitt fel vilket han försäkrade mig om att det inte var. Och varje gång ngn rammade in i mig brusade han upp och sa åt dem att kolla sig för. Aah, what a saviour ey?
Idag och igår åkte vi över till Frankrike. Rätt cool tanke att veta att man har skidat över till ett annat land och sen tillbaka igen, tycker jag i alla fall. Vädret och vyn har varit helt fantastisk de två senaste dagarna. Klarblå himmel och fantastisk sol med underbar snö. Jag kan numera säga att jag utan problem kan åka i puckelpistarna och det enda jag inte har provat är The Wall. Men jag är inte trött på mitt liv helt än, så jag tänkte att jag kan ta den när jag är olyckligt gift med en man som misshandlar mig och två knarkande unjävlar som inte fixar sina betyg samt när mina vänner har vänt mig ryggen och jag precis har fått sparken för att jag råkade häfta fast en kunds fingrar i skrivbordet. Anledning? Dem var i vägen såklart!!!(?)
The Wall är nätt och jämt som en vägg råfylld med puckar. Ingen maskin kan åka upp dit så den ser ut som den förtjänar.
Ett stup kort och gott för folk med självmordstankar.
Jag får stora skälvan när det är mycket folk i backen och ställer mig helst stilla på ett och samma ställe, darrandes i väntan på att de ska dra förbi. I morgon blir sista dagen av skidåkning som sagt och jag har fram till tolv på mig att göra det bästa av situationen och racea järnet. Jag ska allt visa alla gamla tanter och småungar hur det egentligen ska se ut. Jodå.
Strax därefter är det en snabb dusch, ombyte och ner till tåget som skall ta mig till flygplatsen. På söndag får jag äntligen träffa Isabella och det ska bli så jävla skönt att komma tillbaka till Gabbi och Isabella tider.
Förhoppningsvis får jag träffa Linn i veckan också. Om du har tid??!!
I've had a fuckin good time och jag tänker definitivt komma tillbaka.
Någon gång...!
Snart blir det raclette och efter det hoppas jag att jag inte ska behöva äta mer ost. Det har blivit galet mycket här, det är ost till allt. Helst bara ost. Och syltlök. Jag har märkt att jag är lite smått allergisk.
Goda hälsningar från ett vackert Schweiz!
Greetings from Switzerland pt4
Här sitter jag nu, uttråkad som man bara kan vara i Svalöv i vanliga fall. Det har varit en fasligt lång
dag, skidåkning från 9 till 15.
Jag gick upp i vanlig ordning, klädde på mig och åkte upp till skidbackarna. Dimman låg tjock och tät och jag pissade på allt och alla. Jag var så jävla arg och muttrade till alla i backarna att stå stilla för jag kunde inte ens se mina fingrar, än mindre dem. (okej, jag hade vantar på mig, men point made). Det hade snöat mycket under natten och det ville visst inte sluta.
Jag blev dyngsur och det blev bara värre när jag ramlade. Hittade en backe lite längre ner som bjöd på clear sight som tog drygt tio minuter att åka. Lite mycket isfläckar dock som leder till att man åker ner i spagat vilket jag tyvärr inte är tillräckligt vig för, so imagine the pain.
Mr Gangbang och jag dagen efter nyår. (jag vet, jag måste fixa min kamera
så jag kan ta lite tidsriktiga och aktuella bilder)
Strax blev klockan 13 och det var dags att möta upp min lover. Ah, där stod han i all sin glans, inte alls gammal och skruttig utan ung, fräsch och alldeles alldeles bedårande. MEN det bästa i historien är; han kom från England. Förstår ni? Brittisk dialekt.
Jag sa lite dumma grejer och han skrattade, sen var vi iväg (han hade humor). Vi gjorde lite övningar och allt kändes bra, men när han bad mig att åka efter honom så tyckte jag han var dum - hur skulle jag kunna koncentrera mig på skidåkningen när hans termobyxe-klädda-rumpa guppande runt framför mig? Det visade sig att han var expert på "lösnö-åkning" vilket jag inte gillade. Det är svårt att styra skidorna när man inte ens kan se dem. När han sen ville att vi skulle åka i branta backar med gupp tyckte jag ännu sämre om honom. När jag sedan ramlade så många gånger att jag började undra om det var något fel på backen växte det nästintill ett inre hat mot honom. Men han var så söt och vi hade så fruktansvärt roligt ihop så jag förlät honom för alla hans fel och brister. I slutet av lektionen klarade jag faktiskt av allting galant, tills en idiot körde på mig bakifrån så jag flög iväg (för typ 5:e gången). Tyvärr tar allt roligt slut förr eller senare och jag var tvungen att säga hejdå till Matt, jag fick en brittisk kram med ett löfte om att vi skulle ses imon. Ha, yeah right!
Jag och min lillebror Boris i bilen på väg till bergen. Snart ska man åka
tillbaka igen. Ångest times four.
Jag är slö och trött i huvudet och det blir tidigt sängdags för mig, hoppas jag. Imorgon kommer vara största utmaningen hittills, det har snöat non-stop sedan igårkväll och det ligger metervis högt snötäcke på taken. Men jag är beredd!
Matt
Idag är det Matt's chans att vinna mitt hjärta. Åh Matt! Jag föreställer mig dig med lockigt brunt hår, mjukt mörkbruna ögon,
vackra händer och fantastisch på skidor! Du är trevlig och rolig med väldigt bra engelska som har den där lilla sexiga franska twisten. Ibland tittar du lite under lugg på mig och dina ögon ser så busiga ut. Dina skidor är lite längre än mina, men det är okej. Du är ju trots allt längre än mig. Du är i dina 20 och vill visa mig ditt favoritställe bland backarna.
Ja, han är allt för mysig den där Matt. Gabrielle och Matt. Matt och Gabrielle. Det blir nog bra ska ni se. Har precis ätit frukost, har lite dötid att slå ihjäl så jag sitter framför datorn en stund. Vid nio är det dags för skidåkning och vid 13 ska jag på dejt med Matt. Jag ska alltså åka runt i 4 timmar innan han och jag ska iväg på vår Lovetravel. Hur i allsindar ska jag kunna undvika att se ut som ett reperationsbygge? Nåväl, Matt är väl van. OM det nu mot förmodan visar sig vara en äldre herre (vilket jag inte för mitt liv skulle kunna begripa varför, de anställer väl bara hippa, snygga ungdomar. Fullt seriöst nu alltså. Jag har inte sett en enda skidlärare som skulle kunna klassas som ful. Skulle JAG då av alla få den gamla gubben vet jag att gud hatar mig.. (ooh, jag skrev gud med litet g!!)
Nej, så löjligt, jag är trött, har sovit för lite och har alldeles för ont i mina axlar. Och om 20 min ska jag åka till backen. Wish me luck!
Om någon har sett min hatt som har varit försvunnen sen
ett bra tag, så säg bara att jag saknar den och att det är
dags att komma hem.
Greetings from Switzerland pt3
Sitter just nu på ett café drickande den goda cappuccinon. Allt för att undgå att vara hemma. Jag är så förfärligt trött och sliten att jag kommer somna om jag är hemma. Har varit igång sen klockan 7 idag och boy är det en pärs att vara ute i den klara luften när man inte är van vid det. Träningsvärken i händerna har gått över men efter idag kommer det slå tillbaka tio gånger hårdare.
Bestämde mig för att trots allt ta en skidlektion för att komma in i det igen och öva upp min teknik (som jag egentligen inte är så haj på) och vem är det som står och väntar på mig om inte en kvinna?!?!
Jag tänker att halva grejen med att ta en skidlektion om man är tjej är för att ha en snygg skidlärare. Nu var hon visserligen en pangbrud, men jag menar, vafan hjälper det mig? Jag blir lite putt i backen och sträcker motvilligt fram handen och säger på min sämsta franska vad jag heter. Hon hette Mélanie (uttalat Mélanhiii, äh) och jag säger "D'accord", ett av de fåtal ord jag kan på franska (betyder OKEJ.) Sen bär det av och hon tar mig till det ena stället värre än det andra och propsar på att jag ska lära mig att snurra på mina skidor. Jaha tänker jag, och försöker mig på att snurra, kommer tyvärr inte hela vägen runt utan fastnar i bakåtläge (igen!) skrattar till lite förfärat och rammar in i henne. Hon berättar att hon hade skadat nacken för nån vecka sen men att det var bättre nu, men att det kunde gått illa. Jaha? Stå inte i vägen då, ville jag säga på franska men sa det på svenska istället (mest för att jag inte kan franska). Sen slutade vi snurra på skidorna och började åka riktigt istället, det visade sig att vi hade ganska kul ihop och vi åkte lite i slalombacken. Sheise vad kul det är.
Världens bästa manick! Min är sönder efter lite skidåkning. Mycket
tramsigt. Lite smält snö kan väl ändå inte skada?
Åkte senare med pappa och kände mig redo för att ta mig an lite större utmaningar, puckelpist och isbackar är kanske inte riktigt min grej men jag fixade det efter lite fumligt åkande.
Måste återigen nämna hur fantastiskt vackert det är här. Jag ska definitivt flytta till Schweiz nära Alperna. Sommar som vinter är det storslagna vyer och det är jämt aktiviteter på gång här. Verkar som att man även kan rida runt lite på de mer vänliga backarna. Låter som något för mig.
Bad för övrigt pappa ta lite kort så jag hade något konkret att lägga upp här, men när han frågade vad han skulle ta på sa jag bara "Men ta på ngt berg eller ngt"?!?!
Jag vet inte vad det är med mig, men jag känner mig bara fruktansvärt fånig om jag ska "posa" framför en kamera som pappa står bakom. Nåväl, jag får väl be Matt, min skidlärare för morgondagen (låter som en kille inte sant?) ta lite bilder. :D
Är inne på min andra cappuccino nu och jag bara tackar och tar emot.
Isabella och jag under FN-spelen i NY. Good times baby, good times!
Greetings from Switzerland pt2
Ja, patetiska lilla Gabbi. Jag kommer väl aldrig ta mig i kragen. Idag försov jag mig och pallade inte bry mig om att stiga upp eftersom jag bara hade en kvart på mig att bli klar. Och jag menar, när det handlar om skidkläder, vem fan blir klar på en kvart? Bara att ta på sig pjäxor och skidor är ju ett projekt i sig. O alla vet väl hur det är när man ska på toaletten och där står man nödig och förfärlig med en halvtimmes "avklädning" framför sig.
Så det hela slutade med att alla åkte iväg medan jag låg kvar i sängen och återigen hatade allt och alla.
Hursomhelst, jag deppade inte länge. Jag tänkte att det här var ett ypperligt tillfälle att plugga! Jag har nämligen tagit med mig hela skolbiblioteket samt diverse läroböcker osv osv. Men självklart gjorde jag inte det. Jag satte mig istället framför datorn och fyllde dagen med meningslöshet. Senare tog jag på mig ytterkläder och vandrade runt i byn som ligger inklämd bland bergen. Det är så fantastiskt vackert här. Det tar verkligen andan ur en.
Jag satte mig på ett litet café och drack 2 koppar underbar cappuccino. Det fina med Schweiz är att man alltid får choklad till sina varma drycker. Det är fint tycker jag. Det är fina människor här.
Imorgon skall jag ha lektion kl 0900 och det ser jag inte framemot.
Nu vill mina kusiner att jag skall titta på Spiderwick.. Skitkul.
eftersom min kamera aldrig vill följa med ut på resor får jag använda mig
av min mac.. Men, detta är hursomhelst vyn utanför mitt sovrumsfönster. Usch.
Okej, ska ta en bättre bild.
Greetings from Switzerland
Efter en dag i backen, där jag fått genomlida många obehagligheter, kan jag säga att jag är rejält utmattad. Nickade till i soffan nyligen till Ringaren i Notre Dame, inget ont mot den, den är grym, men kära nån vad man blir överkörd efter ett tag här. Luften är så ren och klar, det är så många nya intryck att ta in och såklart den fysiska biten gör sitt till. Jag som har blivit lite (underdrift) av en soffpotatis sen jag slutade rida är inte alls i stånd att syssla med någon typ av motion.
Jag hoppas att en vecka i Alperna i alla fall kommer kunna reducera ett kilo eller fem och kanske ge mig lite mersmak för träning igen så jag sätter igång. Man mår så enormt mycket bättre när man är aktiv, klyschige som det må vara.
Nåväl, jag står där på mina skidor redo för mina första åktag på fem år. Mina ben darrar och jag ser ingen annan som är i samma tillstånd. Jag hatar min pappa som tog mig hit och jag hatar alla andra där också. Och jag hatar även Schweiz för de har ingen Marabou och Marabou är sorgligt gott. Men jag tar tag i mig själv, spottar lite snabbt åt sidan för att se världsvan ut innan jag beger mig av. Ut. Nerför. Ja, ni förstår. På sina ställen var det stora sjop av snö (okej, ja jag vet. Det är det som är meningen med skidåkning, att det är snö) och det tar emot så mycket när man åker att skidorna ibland kommer i kors. Och DÅ är det väldigt lätt att hamna baklänges, vilket resulterar i att folk kan missta en vid en nybörjare. När man senare ramlar och ena skidan åker av samtidigt som man kanar nerför backen för att det är så halt att man inte får något grepp, kan detta intrycket förstärkas ytterligare. Då gäller det att jobba bort detta och då åker man fort som fan.. I mitt fall helt utan kontroll, men dock snabbt som aldrig förr. Och efter ett tag får man panik för man har ingen koll på sin kropp eller sina skidor, så antingen börjar man gråta eller skratta. I mitt fall så skrattar man. I varje pressad situation skrattar jag. Såklart tror folk att man svischar förbi hysteriskt gråtande och livrädd letande efter mamma och pappa.
Ja, men jag har det bra här. Klockan är snart nio och jag vill bara gå och lägga mig. Men först måste vi titta på Rambo. Rambo är cool. Fast Rocky är lite coolare.
Ett av de vackra bergen vi är omgärdade av. Idag var jag uppe på en 2500-
meters höjd och boy var det coolt. (jag åkte faktiskt inte i kors med skidorna
hela tiden)
Schweiz
Sitter i bilen och tjurar. Far och lillebror befinner sig inne i ett shoppingcenter och surrar. Jag försöker få igång internet dock utan resultat. Tjurar ytterligare.
Schweiz är på många sätt mycket vackert, men då enbart med landskapet och naturen i åtanke. Själva samhället eller hur infrastrukturen är uppbyggt är föga imponerande. Trashigt är ett bra ord för att sammanfatta landet som är lika stort som lilla småland. Vi har ännu inte klättrat upp i bergen, vi bilar dit senare ikväll. Först ska vi hälsa på lite släktingar innan vi ska prova ut skidor. Att det var ca 5 år sedan jag sist rumlade runt i backarna med ett par skidor på fötterna väljer jag att bortse från. Det här kommer gå galant. Jag är en naturbegåvning på det mesta, likaså skidåkning. Tänkte köra med en ny grej nu, för att fila lite på min image; åka med en öl i handen. Kan se coolt ut. Lite sådär ”jag åker skidor men vad bryr jag mig så länge jag har en öl i handen”. Killarna kommer falla pladask. ”Vilken brud!” kommer dem tänka när jag rusar förbi dem smått halvhysterisk och vinglande med ett glas öl i handen och en gul strimma i snön som följer efter mig.
Vi får väl bara hoppas att de väljer att titta bort när jag poffar in i en snödriva och ena skidan åker av för att sedan kasa nerför den långa backen. Vilket enligt mig ger mig ett ypperligt tillfälle att imponera ytterligare. Åka ner med bara EN skida. Jag menar, hur många av dagens ungdomar gör egentligen det? Bara de som åker med öl i handen om du frågar mig. Och jag menar, hur många av dagens ungdomar gör egentligen det?
Lite smått sugen på sommaren nu, här där jag sitter i själva
snökaoset. Imorgon blir det dags för skidåkning. Geese.
