dag, skidåkning från 9 till 15. 

Jag gick upp i vanlig ordning, klädde på mig och åkte upp till skidbackarna. Dimman låg tjock och tät och jag pissade på allt och alla. Jag var så jävla arg och muttrade till alla i backarna att stå stilla för jag kunde inte ens se mina fingrar, än mindre dem. (okej, jag hade vantar på mig, men point made). Det hade snöat mycket under natten och det ville visst inte sluta. 

Jag blev dyngsur och det blev bara värre när jag ramlade. Hittade en backe lite längre ner som bjöd på clear sight som tog drygt tio minuter att åka. Lite mycket isfläckar dock som leder till att man åker ner i spagat vilket jag tyvärr inte är tillräckligt vig för, so imagine the pain. 

Mr Gangbang och jag dagen efter nyår. (jag vet, jag måste fixa min kamera

så jag kan ta lite tidsriktiga och aktuella bilder)

Strax blev klockan 13 och det var dags att möta upp min lover. Ah, där stod han i all sin glans, inte alls gammal och skruttig utan ung, fräsch och alldeles alldeles bedårande. MEN det bästa i historien är; han kom från England. Förstår ni? Brittisk dialekt.

Jag sa lite dumma grejer och han skrattade, sen var vi iväg (han hade humor). Vi gjorde lite övningar och allt kändes bra, men när han bad mig att åka efter honom så tyckte jag han var dum - hur skulle jag kunna koncentrera mig på skidåkningen när hans termobyxe-klädda-rumpa guppande runt framför mig? Det visade sig att han var expert på "lösnö-åkning" vilket jag inte gillade. Det är svårt att styra skidorna när man inte ens kan se dem. När han sen ville att vi skulle åka i branta backar med gupp tyckte jag ännu sämre om honom. När jag sedan ramlade så många gånger att jag började undra om det var något fel på backen växte det nästintill ett inre hat mot honom. Men han var så söt och vi hade så fruktansvärt roligt ihop så jag förlät honom för alla hans fel och brister. I slutet av lektionen klarade jag faktiskt av allting galant, tills en idiot körde på mig bakifrån så jag flög iväg (för typ 5:e gången). Tyvärr tar allt roligt slut förr eller senare och jag var tvungen att säga hejdå till Matt, jag fick en brittisk kram med ett löfte om att vi skulle ses imon. Ha, yeah right!

Jag och min lillebror Boris i bilen på väg till bergen. Snart ska man åka 

tillbaka igen. Ångest times four. 

Jag är slö och trött i huvudet och det blir tidigt sängdags för mig, hoppas jag. Imorgon kommer vara största utmaningen hittills, det har snöat non-stop sedan igårkväll och det ligger metervis högt snötäcke på taken. Men jag är beredd!